Får man gilla Michael Jackson?

Michael Jackson har varit död i tio år men han är fortfarande lika kontroversiell nu som han var då – eller kanske ännu mer. Å ena sidan ett musikaliskt geni, å den andra en misstänkt pedofil som genom dokumentärer som Leaving Neverland åter har gjort honom till något av ett tabu ämne. Får man fortfarande gilla hans låtar eller är det fel att dansa till Billy Jean, The Way You Make me Feel och Thriller?

Att konstnärliga genier kan vara lite excentriska eller märkliga är knappast någon nyhet men om det handlar om ren brottslighet, rasism eller hat – kan man fortfarande uppskatta dem eller förtar det dem något av uppskattningen?

Inget nytt under solen

Problematiken runt en skicklig musikers personlighet kontra dennes alster är ingen nyhet; det har länge diskuterats runt konstnärens karaktär och hur den påverkar publikens uppskattning. Ta till exempel Richard Wagner, den berömda, tyske operakompositören som gjorde sig ett enormt namn genom sina operor baserade på nordisk mytologi och Folkungasagan. Att han skrev otroligt vacker musik, det kan knappast någon älskare av opera och klassisk musik förneka, men att han samtidigt var en passionerad antisemit och motarbetade judiska musiker enbart på grund av deras ursprung går inte heller att förneka.

Enligt den brittiske skådespelaren, författaren och Tv-personligheten Stephen Fry, också han ett erkänt geni, måste man kunna separera konstnären från dennes verk. Visst ligger antisemitismen och gnager i bakhuvudet, erkänner Fry som själv fötts in i en judisk familj, men samtidigt är harmonierna oförnekligen undersköna.

Kriminella kultfigurer

Inom konsten finns det också en hel del element av kriminalitet som blivit en del av uttrycksformen. Inom rap musik, särskilt kategorierna trap och grime, glorifieras aktiviteter som mord, drogförsäljning och våld och stora stjärnor som Eminem rappar om hur han vill mörda sitt ex och ha ihjäl sin egen mamma. I många fall handlar det om musiker med bakgrund i fattiga ghettoförhållanden och deras texter blir en social kommentar om det de upplevt, men ofta handlar det även om en form av skryt.

En annan musiker som hamnat i blåsväder är R n’ B artisten R Kelly, vars behandlande av unga tonårstjejer lett till åtal och spelförbud på många amerikanska radiostationer. Tanken är att man inte vill främja och stödja artister med kriminella förehavanden, varken moraliskt eller ekonomiskt, samtidigt som det egentligen handlar om två separata företeelser.